Hur fotograferar man hundar?
Hundar är djur som gillar att hoppa, leka och som sällan sitter stilla, i alla fall inte när man ska fotografera dom. Därför är det först och främst viktigt att ta många bilder. Fotografera hellre för mycket och sortera bort alla dåliga i datorn efteråt än att bli besviken för att ingen bild blev bra.

Det bästa ljuset hittar man ju vanligtvis utomhus, och så är även fallet när man ska fotografera hundar. Det man bör tänka på om man vill ha en närbild av hunden så kan man gå ner på samma höjd som hunden för att komma riktigt nära och undvika att få en bild ovanifrån.

Hundar precis som barn har svårt för att hålla sig stilla, speciellt när man ska fotografera dom. Därför kan det vara bra att använda sig av programläget "Sport" på kameran, läget symboliseras av en springande gubbe, se bild i slutet av inlägget. Detta läget använder sig av väldigt korta slutartider så att man fryser rörelsen i motivet. Läget fungerar så att kameran oavbrutet fokuserar på motivet när avtryckaren är nedtryckt halvvägs. Flyttar sig motivet flyttar fokusen med det. Detta gör att bilden blir dynamisk med tydliga huvudmotiv.

1. Kamera: Nikon D5000, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 4, Slutartid 1/1000, ISO 400

2. Kamera: Nikon D5000, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 4, Slutartid 1/1000, ISO 720

3. Kamera: Canon EOS 500D, Objektiv: 18-55mm, Bländare 5,6, Slutartid 1/125, ISO 200

4. Kamera: Nikon D5000, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 4, Slutartid 1/1000, ISO 800

Våra bilder
3 av bilderna ovan (bild 1,2 och 4) är tagna på stranden under en solnedgång. Då är solen inte så stark och skapar ett mjukare och skönare ljus i bilden. På de här bilderna valde vi att ha lite högre ISO-tal för att få in lite mer ljus i kameran och kunna använda en snabb slutartid så man inte får en skakig bild. Vi använde oss också av en ganska låg bländare för att lägga fokusen på hunden och inte omgivningen. Bild nummer 3 är tagen under dagen men i ett skuggigt område för att undvika direkt solljus. Även här användes en låg bländare för att skapa kontrast mellan motiv och bakgrund.

Hur gör man?


Kameran är här inställd på läget Sport, dvs den prioriterar korta slutartider.


Lycka till!

Hur fotograferar man solnedgången?

För att få bra bilder när man fotografera solnedgångar (eller soluppgångar) gäller det att följa de flesta tips och regler som gäller för landskapsfotografering. Det vill säga att du använder dig av stativ, så högt bländartal som möjligt och en lång slutartid. Det kan vara lite trixigt att få in tillräckligt med ljus i bilden och samtidigt använda sig av en hög bländare, men man får prova sig fram för att hitta den bästa kombinationen av bländare, slutartid och ISO. Att höja ISO-talet kan vara till stor hjälp då bilden blir ljusare; men tänk då på att bilden har en tendens att även bli brusigare.

Vill man inte fotografera i det manuella läget brukar det finnas en hel del olika program på kameran som är anpassade för just solupp- och solnedgångar. Du kan t.ex. välja att ställa in kamerans vitbalans på det aktuella ljuset i scenen. En del mer avancerade kameror har även ett program på ratten som heter SCENE, där man kan välja vilken landskapsmiljö du ska fotografera i.

Det du behöver tänka på när du ska fotografera solnedgångar är att hitta ett bra ställe där ingenting hindrar sikten för solen. Bra platser att vistas på är t.ex. havet, sjöar eller högt upp på antingen ett berg eller en hög byggnad. Att fotografera vid vatten har sin fördel då solstrålarna speglar sig i vattenytan. Det är dock svårt att veta när det bästa ljuset uppstår så ta dina bilder med några minuters mellanrum för att få flera valmöjligheter. Ett tips kan också vara att använda en siluett i förgrunden för att inte bilden ska bli platt och tråkig. Sluta inte heller fotografera bara för att solen går ner. Det uppstår nämligen en helt annan effekt och himlen får andra färgera som är värda att fånga på bild.

1. Kamera: Nikon D5000, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 7,1, Slutartid 1/800, ISO 200

2. Kamera: Nikon D5000, Objektiv: 80-200 mm, Bländare 11, Slutartid 1/2000, ISO 200

3. Kamera: Nikon D5000, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 10, Slutartid 1/1600, ISO 200

4. Kamera: Nikon D5000, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 5,6, Slutartid 1/500, ISO 200

Våra bilder
Som ni kan se är det väldigt olika ljus på de olika bilderna ovan. Detta beror självklart mestadels på de olika inställningarna som använts. Men också på vilken tid på kvällen fotot tagits, om det fotats vid vattnet eller om solen hunnit gå ner eller inte.

Bild 1, 3 och 4 är tagna vid samma tillfälle med med några minuters mellanrum dem emellan. När solen står högts på himlen (utav dessa bilderna) bildas ett guldigt ljus medans det blir ett mer oranget ljus ju lägre solen sjunker. På sista bilden har solen försvunnit bakom horisonten och det är bara himlen som lyses upp och bilden får då ett lila-rosa ljus. Vi valde även att använda oss av vassen i strandkanten som en spännande förgrund på två av bilderna för att skapa en siluett och mer variation i bilderna.

Bild nr 2 är inte fotograferad vid något vatten och vid en helt annan kväll då himlen var ovanligt röd. Så som ni ser går det alltså att få många olika effekter om man bara testar sig fram och fotar vid olika tider och med olika vinklar.


Lycka till!

Vad är bländare och skärpedjup?

Med bländare menar man ett objektivs ljusöppning. Man kan alltså ställa in hur stor ljusöppningen ska vara och på så sätt bestämma hur mycket ljus som ska släppas in. En vanlig bländarskala ligger oftast mellan 3,5 – 32. Varje steg på skalan innebär en halvering av det ljus som släpps in i objektivet. En bländare som ligger på 3,5 har en stor öppning och släpper in mycket ljus, medans en bländare på 32 släpper in väldigt lite ljus. Den största skillnaden på att använda sig av ett lågt respektive högt bländartal är att det påverkar bildens skärpedjup.

 

Med skärpedjup menas hur stor del av bilden som är skarp. Kort skärpedjup innebär att endast en del av bilden blir skarp och resterande blir oskarpt. Detta gör att man kan framhäva vissa detaljer i bilden. Stort skärpedjup däremot ger skärpa till hela bilden och fokus åt fler detaljer. Det finns alltid en absolut skärpa, med detta menas den punkt där det är som skarpast fokus i bilden. Allt som finns antingen framför eller bakom denna punkt blir alltså mindre skarpt. Arbetar man med kort skärpedjup gäller det att man vet vart den absoluta skärpan ligger för att kunna avgöra vad som ska vara skarpt respektive oskarpt. Stor bländare ger ett kort skärpedjup, det vill säga ett litet tal på skalan. Liten bländare ger däremot ett långt skärpedjup och det uppnår du med ett högt tal på skalan.

 

Vilket bländartal man väljer har också en inverkan på slutartiden. Ju mindre bländaröppning du har, det vill säga en hög siffra, desto längre slutartid krävs för att du ska få in rätt mängd ljus. En stor bländaröppning, det vill säga lågt tal, tillåter dig att använda snabbare slutartid.

 

1. Kamera: Nikon D60, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 36, Slutartid 1/13, ISO 400

2. Kamera: Nikon D60, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 3, Slutartid 1/1250, ISO 400

 

Våra bilder

För att visa vilken stor skillnad det blir på bilden med olika bländare fotograferade vi vitsippor. På den första bilden kan ni se att i stort sett hela bilden är i fokus. Resultatet blir en vanlig fin bild. På den andra bilden däremot har vi valt att ha en låg bländare, alltså ett kort skärpedjup, vilket gör att bara en viss del av bilden är i fokus. På den här bilden är det blommorna i mitten som sticker ut vilket gör att bilden blir mer spännande och intressant. Beroende på hur mycket man vill ha i fokus får man exprimentera sig fram med olika bländarinställningar.

 

Hur gör man?

 

På första bilden ser du vad bländaren står på. För att justera den på din systemkamera vrider du på ratten, på bild 2 samtidigt som du håller inne knappen på bild 3. Vrider du åt höger blir det ett högre bländartal, längre skärpedjup och mindre ljus. Men vrider du åt vänster blir bländartalet lägre, skärpedjupet kortare och det kommer in mer ljus.

 

 

Lycka till!

Standardobjektiv

Med standardobjektiv, eller normalobjektiv som de också kallas, skapas en bildvinkel som motsvarar ögats sätt att uppfatta saker och ting. Detta objektiv fungerar vid de flesta fotograferingstillfällen, men prestationsmöjligheterna kan bli begränsade då objektivet inte har något specialiseringsområde. Ett vanligt standardobjektiv brukar ligga mellan 40-58mm i brännvidd. Det vill säga linsens förstoringsgrad, i det här fallet likartat med det mänskliga synfälltet. Vilken brännvidd normalobjektivet har varierar beroende på sort och prisklass.

 

Vanligtvis när du köper en ny kamera får du med ett standardobjektiv med på köpet. De normalobjektiv som följer med är ofta bara standardobjektiv. Det brukar löna sig att betala lite extra för att få ett mer prisvärt och bättre objektiv. T.ex. är bildstabilisator en sån sak som inte alltid får med i ett standardobjektiv när man köper det tillsammans med kamerahuset. Var inte snål då du ska köpa ditt första objektiv för bildstabilisator gör det betydligt mycket enklare att få till en bra och skarp bild.

 

Nikon AF-S DX VR 18-55mm f/3,5-5,6G Nikkor

Det standardobjektiv vi använder oss av är ett bra nybörjar objektiv. Det innehåller bildstabilisator, zoom och har en relativt låg bländare.

 

 

Makroobjektiv

När du vill komma så nära objektet som möjligt bör du använda dig av ett makroobjektiv. Det är ett objektiv som öppnar möjligheten att visa små detaljer som man vanligtvis inte ser. Ett bra makroobjektiv fotograferar i skala 1:1, vilket innebär att objektet är lika stor på sensorn som i verkligheten. Makroobjektiv har ofta väldigt låga bländare vilket ger ett kort skärpedjup. Det innebär att om man är riktigt nära t.ex. en blomma, som är väldigt vanligt att fotografera med makroobjektiv, så ligger endast de blad som är närmst i bilden i fokus och resten blir oskarpt. När du kommer så här nära är det också att rekommendera att använda sig av ett stativ. Minsta lilla rörelse kan förstöra din bild.

 

När du ska köpa makroobjektiv är det första du ska tänka på att om du vill fotograferar i verklig skala, så ska du köpa ett objektiv som fotograferar i skala 1:1. Vill du lyckas få riktigt skarpa bilder bör du även överväga att köpa ett fast makroobjektiv utan zoommöjligheter, då dessa ger bäst skärpa. Samtidigt kan det vara en fördel att kunna zooma och komma nära det du ska fota. Du får helt enkelt avgöra vad som känns viktigast för dig.

Nikon AF-S 60mm f/2,8G ED Micro-Nikkor

Det makroobjektiv som vi använder oss av är också ett bra nybörjarobjektiv om du vill kunna fota närbilder. Det är ett fast objektiv som fotar i skala 1:1.

 

 

Telebojektiv

Med teleobjektiv har du fördelen att komma närmre eller längre ifrån ett motiv utan att själv behöva flytta på dig. Hur nära du kan komma beror helt på zoomkapaciteten på objektivet och det finns flertalet varianter att välja på i varierande prisklasser. Teleobjektiv lämpar sig bäst då din möjlighet att röra dig är begränsad som till exempel vid sport- och landskapsfotografering. Vanligtvis brukar teleobjektiv ha en zoomkapacitet någonstans mellan 70mm till 400mm. När man fotograferar med teleobjektiv är det verkligen att rekommendera att använda sig av stativ då minsta lilla rörelse vid ett inzoomat läge kan ge oskärpa i bilden.

 

Det du bör tänka på när du ska köpa teleobjektiv är hur mycket du egentligen vill kunna zooma. Det finns både positiva och negativa effekter av att köpa ett objektiv med stora zoommöjligheter. De negativa är bla att dessa objektiv ofta är stora, tunga och dyra. Det positiva däremot är att du verkligen kan komma riktigt nära trots att du står långt ifrån.

 

Nikon AF-S DX VR 55-200mm f/4-5,6G IF-ED Nikkor

Det teleobjektiv vi använder oss av är ett lättviktsobjektiv med bildstabilisator och möjligheten att zooma upp till 200mm. Detta gör att stativ inte är nödvändigt ens vid det mest inzoomade läget.

 

 

Vidvinkelobjektiv

Ett vidvinkelobjektiv är ett objektiv som fångar stora vidder, man får med mycket och man kan skapa djup i bilden genom att ha med något i förgrunden. Ett riktigt bra vidvinkelobjektiv har en brännvidd på mellan 12mm -24mm.  Den ger ett stort skärpedjup som passar utmärkt till arkitektur- och landskapsfotografering och vill ha både för- och bakgrund i fokus.

 

Avståndet fotografen har till motivet kan göra en stor skillnad när man använder sig av ett vidvinkelobjektiv, genom att flytta sig närmre eller längre ifrån kan man skapa olika effekter med hjälp av storleksförhållandena mellan de olika delarna i bilden, för-, mellan- och bakgrund.

 

 

 

Hur fotograferar man vatten i rörelse?

Det finns ett par saker som man bör tänka på då man ska fotografera vattenfall. I alla fall om man vill skapa den där silkeslena känslan på vattnet. Du kommer behöva ha slutaren öppen ett par sekunder så stativ är ett måste för att inte bilden ska bli skakig. Dessutom kommer det komma in mycket ljus till sensorn när du har lång slutartid, så fotografera gärna före soluppgången eller efter solnedgången då det inte är så ljust ute. Att använda sig av en slutartid på ett par sekunder då vattnet rör sig och stenar och natur runtomkring är stilla ger effekten av att vattnet nästan svävar fram.

 

För att få de bästa inställningarna till detta bör du fotografera i programmet slutarprioritet, då kan du själv bestämma slutartiden medan kameran gör de resterande inställningarna åt dig. Hur lång slutartid du behöver beror på farten på vattnet. Ett vatten som strömmar fort fram kräver inte så lång slutartid och då kan du i vissa fall till och med klara dig utan stativ ifall du har bildstabilisator på kameran. Allt handlar egentligen om hur hög effekt du vill uppnå, ju längre slutaren är öppen desto silkeslenare blir vattnet. Det bästa är att ta några testbilder innan man bestämmer sig för vilken slutartid som är bäst lämpad.

 

1. Kamera: Nikon D60, Objektiv: 55-200mm, Bländare 4,5, Slutartid 1/1250, ISO 400

2. Kamera: Nikon D60, Objektiv: 55-200mm, Bländare 25, Slutartid 1/4, ISO 100

 

3. Kamera: Nikon D60, Objektiv: 18-55mm, Bländare 5,6, Slutartid 1/320 sek, ISO 400

4. Kamera: Nikon D60, Objektiv: 18-55mm, Bländare 36, Slutartid 1 sek, ISO 100

 

Våra bilder

Bilderna ovan fotograferade vi vid ett vattenfall utmed Dunkehallaleden i Jönköping. Det var tidigt en förmiddag en grå och molning dag. Vi ville fotografera vatten med olika slutartid för att visa den stora skillnaden mellan de båda bildresultaten.

 

För att lyckas fånga detaljerna i stänk och vattendroppar fotade vi med en relativt snabb slutartid, och för att bilden då inte skulle bli för mörk höjde vi ISO-talet. På bilderna med längre slutartid kan man se hur vattnets detaljer smälter samman och bildar en silkeslen känsla. När vi fotade dessa bilder använde vi oss av stativ för att undvika oönskad oskärpa. Dessutom använde vi ett teleobjektiv för att fota stenarna, detta för att komma nära och få med fler detaljer.

 

Bilderna med snabb slutartid fryser vattnets rörelser och ger en hård och livfull bild. Medan de bilderna med lång slutartid känns mer lugna och fridfulla. Testa dig fram för att få den effekt du eftersträvar.

 

 

Lycka till!

 

 

Av/A - Bländarprioritet

När du använder programmet Av/A ställer du in bländare själv, medan kameran automatiskt ställer in slutartiden utefter de val du gjort med bländaren för att få optimal exponering. Trots detta kan det hända att du inte är nöjd med kamerans val av slutartid, då kan du gå in och använda dig av exponeringskompensationen för att få en ljusare eller mörkare bild.

 

Fördelen med att fotografera i Av/A-läget är att du får kontroll över hur stor del av bilden som skall vara i skärpa alternativt i oskärpa, alltså hur stort skärpedjupet är. Skulle kameran välja en för lång slutartid och du inte har stativ kan du påverka detta genom att välja ett högre ISO-tal.

 

 

Tv/S - Slutarprioritet

Med denna inställning väljer du slutartid medan kameran väljer bländare. Detta program är lämpligt då du vill kunna bestämma rörelseoskärpan i bilden. Vill du visa rörelsen i bilden genom oskärpa använder du en lång slutartid medan du använder en kort slutartid då du vill frysa rörelsen.

 

Valet med slutartid är dock begränsat i detta läge, eftersom de inställningar som kameran gör påverkas av ljuset i den miljö du fotograferar i. Till exempel kan du inte använda en för lång slutartid i en miljö med mycket solljus, då det hade blivit en överexponerad bild. Likaså kan du inte kräva en kort slutartid inomhus på kvällen, då hade kameran inte fått in tillräckligt med ljus.

 

 

P - Programläget

I det här läget ställer kameran både in slutartid och bländare automatiskt. Kameran gör alla viktiga inställningar åt dig, men du har möjlighet att påverka dem själv till viss grad. Därför är denna inställning bra då du har begränsat med tid och vill ta så kallade ögonblicksbilder.

 

Det du behöver göra är att ställa in inställningarna kring vitbalans och ISO sen tolkar kameran miljön och gör en bedömning kring vil

ka inställningar som är lämpligast utefter de val du gjort. Är du ändå inte nöjd kan du justera slutare och bländare i några steg, men då endast så att det blir samma exponering, dvs att det kommer in lika mycket ljus till sensorn.

 

 

M - Manuella läget

Här ställer du in bländare, slutartid och ISO helt på egen hand. Denna inställning är bäst då du har mycket tid på dig att experimentera för att få fram just den bild du vill ha. Den är även bra då du vill använda dig av längre exponeringar, eftersom slutaren då kan hållas öppen hur länge som helst.

 

Via ljusmätaren i sökaren kan du alltid se vilken kamerans bedömning av ljuset i scenen är. Du kan alltså basera dina egna inställningar på vad kameran rekommenderar redan innan du tar bilden. Men även om kameran rekommenderar inställningar åt dig så bestämmer du helt och hållet själv hur du vill ha det.

A - Automatiska läget

I detta läge väljer kameran alla inställningar åt dig. Den utgår ifrån fotograferingsförhållandena och gör därefter ett automatisk val av alla inställningar. Detta program passar bäst då du inte kan eller har tid att välja inställningarna själv. Det är bara att sikta och trycka av.

 

 

Nikonratt                                                                         Canonratt

 

 

Lycka till!

 

Hur fotograferar man blommor och växter?

För att göra en bild på en blomma eller en växt mer intressant är det viktigt att inte fotografera dem som man brukar se dem, alltså uppifrån. Utan att försöka visa blomman på ett nytt sätt. T.ex. att fota i samma höjd som blomman eller precis under. När man fotograferar blommor kan man använda sig både av ett makroobjektiv och teleobjektiv. Makroobjektiv är bra för att komma riktigt nära. När man kommer så nära att man ser ståndaren och pollenkorn på blomman blir bilderna mycket mer intressanta. Ett teleobjektiv är bra för att kunna zooma så att blomman fyller hela bilden och för att lätt få kort skärpedjup så bakgrunden är oskarp och all fokus ligger på blomman.

 

Det finns tre tidpunkter då det är bäst att fotografera blommor utomhus. Först och främst en mulen dag, då är skuggorna mjukare och färgerna reflekteras bättre då de inte träffas direkt av solstrålarna. Man ska också gå ut och fotografera precis när det har regnat, då det fortfarande är molnigt ute och det ligger vattendroppar på blombladen. Dessutom kan du tänka på att om det är en fin dag med strålande solsken så brukar ljuset vara bäst om du fotografera på morgonen eller sen eftermiddag.

 

1. Kamera: Nikon D5000, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 4,8, Slutartid 1/1250, ISO 200

2. Kamera: Nikon D90, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 3,2, Slutartid 1/160, ISO 100

3. Kamera: Nikon D5000, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 4, Slutartid 1/1250, ISO 200

Våra bilder

En dag i april var det perfekt väder för att fotografera de nya vårblommorna, det vill säga mulet och hade precis regnat. Vi valde att fotografera med ett makro för att komma så nära blommorna som möjligt så till och med vattendropparna blev skarpa. För att lyckas skapa intressanta bilder använde vi oss av en låg bländare så att endast vissa utvalda delar av motivet skulle vara i fokus. För att komma så nära blomman som möjligt och slippa använda stativ använde vi oss av en kort slutartid, för att inte riskera att bilderna skulle bli oskarpa.

 

 

Lycka till!

 

Hur fångar man rytm och rörelse?

Det finns många olika sätt att återskapa en stads känsla. Exempelvis genom att fotografera delar och små detaljer för att fånga stadens karaktär. Man kan också försöka få med rörelse och rytm i sina bilder för att illustrera stadens tempo, vilket vi kommer att ta upp i detta inlägget.

 

Om du vill återskapa trängsel och livlighet i en stad är människor och fordon i rörelse bra motiv. Dess rörelse skapar du enkelt genom att förlänga slutartiden på kameran. Har du slutartiden öppen tillräckligt länge hinner motivet röra sig och dess rörelsebana fastnar på bilden. Då slutartiden är öppen så pass länge bildar rörelselinjerna i bilden en känsla av rytm. När man fotograferar med lång slutartid är det viktigt att du har ett stativ så inte hela bilden blir oskarp, utan bara de objekt som ska vara i rörelse.

 

Kamera: Nikon D60, Objektiv: 18-55mm, Bländare 5,6, Slutartid 6,0 sek, ISO 100

 

Våran bild

Vi har länge velat fotograferat den fina Munksjöbron i Jönköping under kvällstid då den lyser. Känslan vi ville skapa med bilden var bron som lyser upp den mörka natten. Vi ville också återskapa rörelsen som sker på bron på natten. I bildexemplet ovan har vi fotograferat med kameraprogrammet slutarprioritet (Tv/S) eftersom den enda viktiga inställningen för oss att kunna justera var slutartiden. De resterande inställningarna gjorde kameran själv. 6 sekunders slutartid var lagom länge för att få med rörelselinjer ifrån bilarna på bron.

 

 

Lycka till!

 

Här får du en ordlista med enkla förklaringar på det vanligaste ord och begrepp vi använder i vår fotoguide. Om du vill lära dig mer kan du bara klicka på respektive begrepp för att komma vidare till dess inlägg.

 

 

Bildstabilisator - stabiliserar bilden och minskar rörelseoskärpa. Har du svårt för att hålla kameran stilla på frihand hjälper bildstabilisatorn till att reducera skakningen, så att bilden blir skarp.

 

 

Bländare - skrivs som f/bländartalet.  Bländaren i en kamera är en anordning som reglerar mängden ljus som släpps in i kamerahuset, dvs hur stor öppningen på objektivet är.

 

Brännvidd - är ett mått på objektivets eller linsens förstoringsgrad, samt vilket perspektiv det ger. Objektiv med variabel brännvidd kallas zoom. När du zoomar varierar du alltså objektivets brännvidd.

 

 

Exponering/ Exponeringskompensation - Exponering är det moment vid fotografering då bildsensorn utsätts för ljus. Man kan säga att exponering är den totala mängd ljus som tillåts träffa sensorn då en bild tas. Exponeringskompensation förkortas EV.

 

Gyllene snittet - Det gyllene snittet är ett geometriskt förhållande som finns överallt omkring oss. Medvetet eller omedvetet används det av t.ex. arkitekter och konstnärer, men även i naturen finns skapelser med dessa proportioner. Det speciella med gyllene snittet är att det påstås vara estetiskt tilltalande för det mänskliga ögat.

 

ISO - ISO-talet bestämmer hur ljuskänslig sensorn är. Desto högre ISO-tal desto brusigare blir bilden.

 

 

Rörelseoskärpa - är när rörliga föremål blir suddiga på ett fotografi eller i en serie av bilder.

 

 

 

Sensor / bildsensor - ljuskänslig komponent i digitalkameror som har samma funktion som den fotografiska filmen har i analoga kameror.

 

 

Skärpedjup - avser den del i en bild som uppfattas som skarp. Kort skärpedjup innebär att endast vissa delar i bilden är skarpa, medan långt skärpedjup innebär att i stort sätt hela bilden är skarp.

 

 

Slutare/Slutartid - skrivs s/tiden. Slutaren är den del av kameran som under en bestämd tid tillåter att ljus når den ljuskänsliga ytan som registrerar bilden. Den inställda slutartiden bestämmer hur länge slutaren är öppen och därmed hur mycket ljus som registreras.

 

 

Vitbalans - beskriver hur den fotografiska sensorn är anpassad till den färgtemperatur som råder vid fotograferingstillfället.