Bländare/Skärpedjup



Vad är bländare och skärpedjup?

Med bländare menar man ett objektivs ljusöppning. Man kan alltså ställa in hur stor ljusöppningen ska vara och på så sätt bestämma hur mycket ljus som ska släppas in. En vanlig bländarskala ligger oftast mellan 3,5 – 32. Varje steg på skalan innebär en halvering av det ljus som släpps in i objektivet. En bländare som ligger på 3,5 har en stor öppning och släpper in mycket ljus, medans en bländare på 32 släpper in väldigt lite ljus. Den största skillnaden på att använda sig av ett lågt respektive högt bländartal är att det påverkar bildens skärpedjup.

 

Med skärpedjup menas hur stor del av bilden som är skarp. Kort skärpedjup innebär att endast en del av bilden blir skarp och resterande blir oskarpt. Detta gör att man kan framhäva vissa detaljer i bilden. Stort skärpedjup däremot ger skärpa till hela bilden och fokus åt fler detaljer. Det finns alltid en absolut skärpa, med detta menas den punkt där det är som skarpast fokus i bilden. Allt som finns antingen framför eller bakom denna punkt blir alltså mindre skarpt. Arbetar man med kort skärpedjup gäller det att man vet vart den absoluta skärpan ligger för att kunna avgöra vad som ska vara skarpt respektive oskarpt. Stor bländare ger ett kort skärpedjup, det vill säga ett litet tal på skalan. Liten bländare ger däremot ett långt skärpedjup och det uppnår du med ett högt tal på skalan.

 

Vilket bländartal man väljer har också en inverkan på slutartiden. Ju mindre bländaröppning du har, det vill säga en hög siffra, desto längre slutartid krävs för att du ska få in rätt mängd ljus. En stor bländaröppning, det vill säga lågt tal, tillåter dig att använda snabbare slutartid.

 

1. Kamera: Nikon D60, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 36, Slutartid 1/13, ISO 400

2. Kamera: Nikon D60, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 3, Slutartid 1/1250, ISO 400

 


Våra bilder

För att visa vilken stor skillnad det blir på bilden med olika bländare fotograferade vi vitsippor. På den första bilden kan ni se att i stort sett hela bilden är i fokus. Resultatet blir en vanlig fin bild. På den andra bilden däremot har vi valt att ha en låg bländare, alltså ett kort skärpedjup, vilket gör att bara en viss del av bilden är i fokus. På den här bilden är det blommorna i mitten som sticker ut vilket gör att bilden blir mer spännande och intressant. Beroende på hur mycket man vill ha i fokus får man exprimentera sig fram med olika bländarinställningar.

 

Hur gör man?

 

På första bilden ser du vad bländaren står på. För att justera den på din systemkamera vrider du på ratten, på bild 2 samtidigt som du håller inne knappen på bild 3. Vrider du åt höger blir det ett högre bländartal, längre skärpedjup och mindre ljus. Men vrider du åt vänster blir bländartalet lägre, skärpedjupet kortare och det kommer in mer ljus.

 

 

Lycka till!


Ordförklaringar


 

Här får du en ordlista med enkla förklaringar på det vanligaste ord och begrepp vi använder i vår fotoguide. Om du vill lära dig mer kan du bara klicka på respektive begrepp för att komma vidare till dess inlägg.

 

 

Bildstabilisator - stabiliserar bilden och minskar rörelseoskärpa. Har du svårt för att hålla kameran stilla på frihand hjälper bildstabilisatorn till att reducera skakningen, så att bilden blir skarp.

 

 

Bländare - skrivs som f/bländartalet.  Bländaren i en kamera är en anordning som reglerar mängden ljus som släpps in i kamerahuset, dvs hur stor öppningen på objektivet är.


 

Brännvidd - är ett mått på objektivets eller linsens förstoringsgrad, samt vilket perspektiv det ger. Objektiv med variabel brännvidd kallas zoom. När du zoomar varierar du alltså objektivets brännvidd.

 

 

Exponering/ Exponeringskompensation - Exponering är det moment vid fotografering då bildsensorn utsätts för ljus. Man kan säga att exponering är den totala mängd ljus som tillåts träffa sensorn då en bild tas. Exponeringskompensation förkortas EV.

 

Gyllene snittet - Det gyllene snittet är ett geometriskt förhållande som finns överallt omkring oss. Medvetet eller omedvetet används det av t.ex. arkitekter och konstnärer, men även i naturen finns skapelser med dessa proportioner. Det speciella med gyllene snittet är att det påstås vara estetiskt tilltalande för det mänskliga ögat.

 

ISO - ISO-talet bestämmer hur ljuskänslig sensorn är. Desto högre ISO-tal desto brusigare blir bilden.

 

 

Rörelseoskärpa - är när rörliga föremål blir suddiga på ett fotografi eller i en serie av bilder.

 

 

 

Sensor / bildsensor - ljuskänslig komponent i digitalkameror som har samma funktion som den fotografiska filmen har i analoga kameror.

 

 

Skärpedjup - avser den del i en bild som uppfattas som skarp. Kort skärpedjup innebär att endast vissa delar i bilden är skarpa, medan långt skärpedjup innebär att i stort sätt hela bilden är skarp.

 

 

Slutare/Slutartid - skrivs s/tiden. Slutaren är den del av kameran som under en bestämd tid tillåter att ljus når den ljuskänsliga ytan som registrerar bilden. Den inställda slutartiden bestämmer hur länge slutaren är öppen och därmed hur mycket ljus som registreras.

 

 

Vitbalans - beskriver hur den fotografiska sensorn är anpassad till den färgtemperatur som råder vid fotograferingstillfället.

 


Slutartid


 

Vad är slutartid?

Slutartid är den tid som sensorn utsetts för ljus. Dvs från det att du trycker på slutarknappen tills slutaren stängs; med slutare menas hur länge vi tillåter sensorn att utsättas för ljus. Kort slutartid innebär att sensorn inte hinner ta emot så mycket ljus medan lång slutartid tillåter mycket ljus att nå sensorn. En kort slutartid innebär att miljön du fotograferar i måste vara relativt ljus så att bilden inte blir för mörk. Är du i en mörk miljö måste du ha en lång slutartid för att få in samma mängd ljus.

 

Vill du inte att en bild ska bli skakig när du använder lång slutartid är det viktigt att du använder stativ. Ju längre slutartid du har, desto svårare blir det att hålla kameran still och få en skarp bild. Vill du inte att bilden ska bli oskarp och fotograferar utan stativ rekommenderas att du använder slutartider som är kortare än 1/60 sekund.

 

Det är inte bara att fotografera med eller utan stativ som påverkar vilken slutartid som är lämpligast. Motivet har stor betydelse för om du kan ha lång slutartid, ett barn till exempel är oberäkneligt och sitter inte gärna still en längre stund. Likaså är det viktigt med kort slutartid när du ska fotografera sport eller liknande för att hinna fånga ögonblicket. Dvs om du inte är ute efter att få rörelse i bilden.

 

Kamera: Nikon D60, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 2,8, Slutartid 1/200, ISO 100


Kamera: Nikon D60, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 22, Slutartid 1/3 ISO 100


Våra bilder

Bilderna här ovan är båda tagna på en "gunghäst" i rörelse. På den första bilden ville vi frysa rörelsen och fick därför använda oss av en väldigt kort slutartid. På den andra bilden däremot ville vi visa rörelseeffekten och använde därför en längre slutartid så att man ser gunghästens fartstreck.

 

Som ni kan se är bakgrunden i den översta bilden oskarp, detta på grund av att vi har använt ett lågt bländartal. Detta blev vi tvingade till då vi behövde kompensera ljusmängden från den korta slutartiden. Däremot i andra bilden får vi in mycket ljus pga den långa slutartiden och använder därför ett högre bländartal, för att inte bilden ska bli för ljus.

 

Hur gör man?


 

För att ändra slutartiden går du in på visningsskärmen som du ser på bilden till vänster, där vrider du på ratten som är markerad i bilden till höger för att ändra slutartiden. Siffrorna som är markerade i bilden till vänster visar vilken slutartid som är vald, i vårt exempel 1/4 sekund.

Vrider du ratten åt höger, blir slutartiden kortare och vrider du till vänster blir den längre.

 

Lycka till!


Vitbalans



Vad är vitbalans?
Ljus har olika färg, de kan vara kalla eller varma färger. Vilken färg ljuset har är beroende på vilken källa det kommer från. Ett lysrör ger ett gult ljus medan dagsljus är kallare och ger ett blått ljus. En kameran med automatik försöker själv justera inställningarna utefter ljuset i scenen. Dessvärre är det svårt för kameran att veta om det är motivet i sig som är t.ex gult eller om det är gult ljus som reflekteras i motivet. Detta gör att den automatiska vitbalansen lätt blir fel.

En vanlig systemkamera har mellan fem och sju manuella inställningar. De vanligaste är glödlampa, lysrör, blixt, solljus, molnigt och skugga. Dessa inställningar använder du för att berätta för kameran vilken miljö du fotograferar i. Det är inte säkert att kameran lyckas återskapa det korrekta ljuset trots den manuella inställningen, men det blir betydligt mycket bättre än vid automatik.



Våra bilder
För att visa vilken stor skillnad de olika vitbalansinställningarna ger för färgen i bilden, valde vi att fota tekannan i ett neutralt ljus. Bilderna är tagna i en inomhusmiljö med endbart mjukt dagsljus, vilket gör att den automatiska inställningen har lätt för att återge det verkliga ljuset i bilden.

Som ni kan se blir bilderna tagna med lysrörsinställningarna väldigt blåa eftersom vi "lurar" kameran att vi fotar i en miljö med rött ljus. Kameran försöker då neutralisera ljuset genom att lägga på extra mycket blått. Hade vi fotograferat i en miljö som haft lysrörsbelysning skulle denna inställning gjort bilderna bra. Under varje bild kan ni se vilken inställning vi använt, så ni kan se skillnaderna dem emellan.



1. Kamera: Nikon D60, Objektiv: 18-55mm, Bländare 5,3, Slutartid 1/30 sek, ISO 800, Vitbalans Automatisk

2. Kamera: Nikon D60, Objektiv: 18-55mm, Bländare 5,3, Slutartid 1/30 sek, ISO 800, Vitbalans Glödlampa


För att förtydliga har vi här tagit två bilder med samma inställningar i ett kök med vanlig glödlampa i taket. På första bilden fotoade vi med automatisk vitbalans, titta t.ex extra noga på det vita kylskåpet. Den automatiska inställningen klarar inte av att återskapa de korrekta färgerna i bilden utan bilden blir gul. På den andra bilden har vi ställt in vitbalansen så att kameran vet att vi fotar i glödlampsbelysning. På denna bilden ser man hur kameran balanserar färgerna i bilden så att det gula ljuset delvis försvinner.


Hur gör man?



Vi har här fotograferat med en Nikon och visar därför hur man gör på just en Nikon D60. För att hitta inställningarna för vitbalans trycker du först på knappen som heter meny på din kamera. I fotomenyn hittar du vitbalans där du klickar dig in och väljer vilken ljusinställning du vill ha.


Lycka till!

ISO



Vad är ISO?

ISO innebär hur ljuskänslig kamerans sensor är, det vill säga hur mycket ljus som krävs för att ta bilden. Beroende på vilken miljö du fotograferar i kräver sensorn olika mängd ljus. Fotograferar du utomhus på dagen då det är ljust eller använder lång slutartid ska du använda så litet ISO-tal som möjligt (t.ex ISO 100). Fotograferar du däremot i en mörkare miljö eller inomhus krävs ett högre ISO-tal (t.ex 800) för att bilden ska bli ljus. Med ett lågt ISO-tal (t.ex 100) krävs alltså en lång slutartid för att sensorn ska få tillräckligt med ljus, medan ett högt ISO-tal tillåter en kortare slutartid för samma mängd ljus.


De vanligaste ISO-värdena på en systemkamera går från 50 till 3200. Varje steg där emellan är en fördubbling av sensorns ljuskänslighet. Du behöver alltså bara hälften så mycket ljus om du höjer ISO från 100 till 200 för att ta samma bild. Det finns dessvärre en risk med att använda höga ISO-tal, eftersom bildens kvalitet försämras och blir kornigare. Med de höga ISO-talen klarar alltså kameran inte av att återskapa alla detaljer i bilden, vilket gör bilden brusigare.


Trots detta finns det många fördelar med att höja ISO-talet. Bland annat om man ska fotografera inomhus eller vid svag belysning, då det krävs längre slutartid för att få in ljus. Då är det lätt hänt att bilden blir skakig eftersom det är svårt att hålla kameran stilla under lång tid. Höjer man då ISO-talet kan man ha kortare slutartid och ändå få in samma mängd ljus. Ett annat tillfälle då det är bra med ett högt ISO-tal är då du vill frysa en rörelse, till exempel i en fotbollsmatch. Använder du då ett högt ISO-tal kan du ha en kort slutartid och undviker då rörelse i bilden. Däremot blir bilder tagna med låga ISO-värden renare och får klarare färger, därför bör man i möjligaste mån undvika högt ISO.

 

ISO 100                                                                ISO 1600


 

Våra bilder

Bilderna till vänster är fotograferade med ISO 100 medan bilderna till höger är fotade med ISO 1600. Som ni kan se syns ingen större skillnad på bilderna som helhet, men zoomar man in ser man stor skillnad på kvalitén, bilden till höger är betydligt kornigare.

 

Hur gör man?


Bild, Meny - ISO

 

För att ändra ISO-talet trycker man på kamerans menyknapp, som du ser till vänster i bilden. Väl inne i fotomenyn kan du hitta en rad olika inställningar, bland annat ISO-känsligheten. Klickar du dig in under den rubriken kan du ändra till det ISO som passar den miljö du fotograferar i. Det är bara att testa sig fram!

 

 

Lycka till!

 



Exponeringskompensation



Vad är exponeringskompensation?
Ibland kan kameran ha svårigheter med att återskapa rätt ljus. Det vill säga att kameran tror att bilden skall vara mörkare eller ljusare än vad motivet är i verkligheten. Det här kan justeras med hjälp av kamerans exponeringskompensation (EV) som ger oss möjlighet att gå emot det som föreslås. Exponeringskompensationen fungerar i lägena: A/AV, S/TV och P.

Om motivet är mörkare än bakgrunden exponerar kameran efter de ljusa partierna, vilket gör att huvudmotivet oftast blir för mörkt. Detta kan lösas genom att man använder positiv kompensation, det vill säga att man gör hela bilden ljusare så att huvudmotivet syns. Tvärtom gör man då man har ett motiv som är ljusare än bakgrunden, då får man använda ett negativt värde på exponeringskompensationen.


Kamera: Nikon D60, Objektiv: 60 mm f/2,8G ED, Bländare 3,2, ISO 100


Våra bilder
Som du kan se i bildexemplet är det stor skillnad på hur mycket ljus som släpps in i de olika bilderna. När vi fotade dessa bilder använde vi kameraprogrammet bländarprioritet (A/AV). Det gjorde vi för att få så kort skärpedjup som möjligt, då vi bara ville ha vissa delar av bilden i fokus.

När vi fotade första bilden kände vi att den blev för mörk. För att lösa detta exponeringskompenserade (EV) vi upp två steg till +0,7. Även här blev bilden för mörk, två steg till gav exponeringen +1,3. Här var vi ganska nöjda med ljuset i bilden, men då vi ville skapa en cool effekt där det vita flyter ihop kompenserade vi ytterligare två steg till +2.


Hur gör man?
Att exponeringskompensera går till på olika sätt beroden på vilken kamera du har. Här har vi fotat med Nikon och då gör man på följande sätt:


Bild 1, Exponeringsknappen                               Bild 2, Exponeringsskalan

När du vill exponeringskompensera (det vill säga få bilden mörkare eller ljusare), så tryck ner knappen på bild 1 och vrid på ratten för att ändra skalan i bild 2. Höger på skalan ger en mörkare exponering och vänster på skalan en ljusare. Testa dig fram till den bild som passar dig bäst.


Lycka till!

Om

Min profilbild

Tillbaka till startsidan

Vi är två tjejer som läser Grafisk Design på Tekniska Högskolan i Jönköping. Som examensarbete undersöker vi vilken information som är viktig för att lära ut de grundläggande funktionerna inom fototeknik.

Resultatet är denna blogg där du kan ta del av våra fotoguider, inspirerande bilder och intressanta inlägg.